Kvinnoinstitutet - koka sylt eller demokrati

”Kvinnor bryr sig om de små sakerna, och om laga mat, tvätta kläder och föda upp kycklingar kan bli en stolthet, då kan hemmen och nationen blomstra. ” – ungefärlig översättning av Edwin Pratt.
Han rekommenderade en organisation som just startat i Kanada – Kvinnoinstitutet (The Womens Institute). Men med 1970-talet antågande sågs Kvinnoinstitutet irrelevant med sitt fokus på sånger och hemmets värn.
Nu har Jane Robinson skrivit boken A force to be reckoned with – a history of the Women´s Institute, feminism med en “jordnära vinkling” som handlar om självrespekt och demokrati.
Här får vi läsa kopplingar till Kalenderflickorna (med b la Helen Mirren) som är en film sprungen ur verkligheten. Elva medelålders kvinnor från Yorkshire, poserade nakna bakom blommor och ting och gjorde en framgångsrik kalender för att samla in pengar till forskning kring leukemi.

Kortfattat – sammanhållning, stolthet för det du gör. Vad är frihet om inte att göra det jag vill? Oavsett om det är karriär på ett multinationellt kontor, hög lön och tjänstebil, eller om jag väljer att baka kakor och sälja dem till förmån för bättre behövande. Tänkvärt. Speciellt med den debatt som pågår i Sverige just nu med hemmafruns vara eller icke vara, delad föräldraledighet, kvotering av kvinnor. Och med sviktande ekonomi är kanske kunskapen i att koka sylt en avgörande kunskap.
Gör vi kvinnor något tillsammans för att påverka?

(Har inte läst boken, lägger den till mina övriga på "intressehyllan")