Kvinnoinstitutet - koka sylt eller demokrati

”Kvinnor bryr sig om de små sakerna, och om laga mat, tvätta kläder och föda upp kycklingar kan bli en stolthet, då kan hemmen och nationen blomstra. ” – ungefärlig översättning av Edwin Pratt.
Han rekommenderade en organisation som just startat i Kanada – Kvinnoinstitutet (The Womens Institute). Men med 1970-talet antågande sågs Kvinnoinstitutet irrelevant med sitt fokus på sånger och hemmets värn.
Nu har Jane Robinson skrivit boken A force to be reckoned with – a history of the Women´s Institute, feminism med en “jordnära vinkling” som handlar om självrespekt och demokrati.
Här får vi läsa kopplingar till Kalenderflickorna (med b la Helen Mirren) som är en film sprungen ur verkligheten. Elva medelålders kvinnor från Yorkshire, poserade nakna bakom blommor och ting och gjorde en framgångsrik kalender för att samla in pengar till forskning kring leukemi.

Kortfattat – sammanhållning, stolthet för det du gör. Vad är frihet om inte att göra det jag vill? Oavsett om det är karriär på ett multinationellt kontor, hög lön och tjänstebil, eller om jag väljer att baka kakor och sälja dem till förmån för bättre behövande. Tänkvärt. Speciellt med den debatt som pågår i Sverige just nu med hemmafruns vara eller icke vara, delad föräldraledighet, kvotering av kvinnor. Och med sviktande ekonomi är kanske kunskapen i att koka sylt en avgörande kunskap.
Gör vi kvinnor något tillsammans för att påverka?

(Har inte läst boken, lägger den till mina övriga på "intressehyllan")

Författare vill ge namn åt bårhus

I Dagens Nyheter kan vi läsa följande:

"Tio ledande deckarförfattare kämpar om den något kusliga äran att få ge sitt namn till Dundee-universitetets nya bårhus, i en tävling som ska hjälpa till att finansiera bygget, skriver BBC."                                           

Bland författarna finns
Val McDermid - Tony Hill/Mord i sinnet/I mördarens nät
Peter James - Ett snyggt lik

Kvinnor om kvinnor

K.J: en biografi över Klara Johansson/Carina Burman

Den okända kända kvinnan får ett ansikte.
Det känns som om ”hon” finns överallt.

”KJ har ibland kallats författarnas författare. Ändå är hon idag så gott som okänd. "Vem är Klara Johanson?" lär universitetsfolket ha frågat redan när hon på tjugotalet föreslogs till ett hedersdoktorat. Carina Burman kommer nu äntligen med svaret.” (bokus.com)

Vår rättmätiga plats : om kvinnornas kamp för rösträtt /Barbro Hedvall

Tänk om ”om” inte funnits. Tänk om dessa kvinnor inte hade fattat ett beslut att…

”Först 1921, sist i Norden, kunde de svenska kvinnorna gå och rösta i allmänna val. Vägen dit hade varit lång. Det krävdes nästan 40 år av hårt arbete och påtryckningar innan beslutet togs av en oenig riksdag. Vilka var det som drev kampen?”(bokus.com)

Bossypants/Tina Fey

Du är ingen förrän någon kallar dig “bossy”. Och ändå finns inget ”farligare” än en
bestämd kvinna. DN utlovar många skratt.
“Tina Fey reveals all, and proves what we've all suspected: you're no one until someone calls you bossy.” (bokus.com)

DN recension

Sist men inte minst – en utställning

Vävda modedrömmar ..med färgsprakande vintagedräkter från Ebba von Eckermann Textilier (1950-1980). Klädmärket är en föregångare till det som idag kallas ”det svenska modeundret” (Hallwylska Museet, Stockholm)

Som dessutom har boktips kring mode!

Tack Breakfast Book Club

Vilket härligt sätt att starta morgonen på. Bokprat och frukost på Vetekatten i Stockholm som Breakfast Book Club anordnar. Först och främst får jag gå Kungsgatan ner klockan 07:15 då det fortfarande är ganska stilla. Underbart. Halv åtta stiger vi in i Vetekattens lokaler, ett ”riktigt” fik och konditori, bara det gör att smilbanden breder ut sig. Vackert.
Idag diskuterades En liten smula underbar av Dawn French. Det blev mycket blandade åsikter från ”orkade inte ta mig vidare efter sidan 100”, ”språket kändes inte äkta”, ”träffsäker och berörande”.
Jag tillhör skalan ”har inte tagit mig vidare efter sidan 100” och ser fram emot att hitta guldkornen som utlovat ska komma mot slutet av boken.

Egna reflektioner:
Är bokens dramaturgi färgad av det faktum att Dawn French är en komedienn av tv-format?
Förlorar vi nyanserna i hennes humor och träffsäkerhet i översättningen?
Varför ger hon inte oss läsare mer på ett tidigare stadium, jag fastnar i ”inledande beskrivningar som aldrig tar slut” av de karaktärer som hon fyller boken med.

Lycka

Anna Maria Lenngren:

Lycklig den!

Lycklig den, med sorgfritt hjärta
fridsamt hälsar morgonen
och förutan ångerns smärta
åter skådar aftonen!

Lycklig den, vars levnad flyter
bäckens lugna bölja lik
och, fast lyckans ynnest tryter,
är av egna dygder rik!

Lycklig den, som orädd lyder,
 när hans sista timme slår,
och vars grav en blomma pryder,
vattnad av en ömhetstår!

---------------------------- 

(okänd)
Vill inte ha mycket
Bara lycka
Vill inte vara till besvär
Bara finnas
Vill inte stilla sitta
Bara vara omkring
Vill inte blunda
Bara se allt
-------------------------

Vad är väl lycka?

What´s up?

I veckan som gick fick vi veta att Jonathan Franzen gillar fåglar, att Umberto Ecco, enligt hans fru, inte var så rolig under tiden han skrev sin senaste roman Begravningsplatsen i Prag. Men mest har jag uppmärksammat Majgull Axelssons tåg genom Sverige från Bokmässan, till DN:s bokträff på Rival och andra föreläsningar runt om i landet. Jag har själv varit på två av dem. Härligt!
Varför inte göra ”Boktåget” (som Rocktåget fast med författare)?!

När helvetet känns som after skii

Om du är 13 år, ”overdosar” och hamnar i helvetet. Om du är 13 år och din mamma är filmstjärna och din pappa är producent som tycker att re-cycling är viktigt samtidigt som de flyger privat-jet.  Om du är 13 år och dina föräldrar beskriver sex för dig som att ”det är när en man och en kvinna älskar varandra väldigt mycket”. ”Eller två män som älskar varandra”. ”Eller två kvinnor”. ”Eller som när en man älskar två, tre kvinnor väldigt mycket, backstage efter en rockkonsert”. Då kan det hända att du tycker att helvetet är ganska ”trevligt, rustikt och after-skiigt”.

Boken heter Damned och är skriven av Chuck Palahniuk. (nytimes.com)

Illustrationer I (barn)böcker

Det mest underbara när jag laser barnböcker är när figurerna verkligen talar till barnet. Karaktären ska upplevas verklig.
Illstruationerna är en viktig del av handlingen, de förstärker och fördjupar. Så glad jag nu blev när jag hittade dessa två pärlor, Marla Frazee och Divya Srinivasan, over there. Vilka underbara bilder.

Marla Frazee: “Characterisation- whether our characters are carooned, stylized, or realistic, they have to be true.”

“My first efforts at drawing characters are always stereotypical and generic, but once I spend time getting to know the character, the drawings eventually deepen and become more alive. It is a matter of exploring details (which illuminate personality), emotions (which the reader will identify with), and quirks of behavior (which will hopefully make the character feel like our friend).” (nytimes.com)

Divya Srinivasan:“Watch out, parents: this bedtime tale may even convert children who are afraid of the dark into adventuresome night owls.” (nytimes.com)

Min favorit här hemma är just nu Kompisen blir arg/Moni Nilsson, illustrationer av Per Gustavsson:
"Kompisen blir alldeles varm.
Som ett ångande strykjärn och en kokande kastrull.
Han vill slå.
Han vill spotta.
Han vill skrika.
- Dumma er!
En argeld brinner i honom.
Brinner och brinner.
Allt blir rött och svart."

Moderspassion på Majgullska

Majgull Axelsson - vilken passion på blygsam småländska!
Hur ser världen ut egentligen?
Den full av underbara, hemska, ensamma, missnöjda, framåtsträvande människor.
Eller gestalter.
De måste svara upp mot ett socialt arv, normer och död.
Jag blir väldigt berörd av hennes senaste bok Moderspassion.
Ibland kan jag tycka att hennes karaktärer är lite väl övertydliga. Men det fungerar.
Jag sväljer dem med hull och hår. Älskar dem och hatar dem.
Moderlighet. Vad är föräldraskap och då i synnerhet att vara mamma?
Hur är det att vara barn?
Gulp!
Vad är jag?

Passion är både lust och lidande, sa hon igår på DN-bokcirkels träff, Rival, Stockholm.

Höststormen drar in över Arvika och regnet vräker ner. Några människor tar sin tillflykt till Sallys Café & Restaurang,en vägkrog strax utanför staden,för att rädda sig undan det stigande vattnet och de hårda vindarna. I skuggan av ovädersnatten får vi deras livsberättelser. (Bokus)

Edit Södergran och solen

Jag står som på moln i en sällhet utan like.
Molnens ränder brinna röda. Det är solen.
Solen har kysst mig. Så kysser ingenting på jorden.
Är det att leva evigt som vittne av detta ögonblick,
ack nej, att stiga upp för de lodräta strålarna
närmare henne.
En gång skall jag spinna mig in i solen som en fluga i bärnsten,
för eftervärlden blir det ingen klenod,
men jag har varit i sällhetens glödgade ugn.
Ve, du krona som blänker om min panna,
vad skola de veta då de skåda dig?
(Edit Södergran Solen/Framtidens skugga)

Jag kan inte se på dig
men jag älskar dig
Jag kan inte ta på dig
fast jag vill ha din värme
Jag måste dela dig med andra
men det gör inte ont
Jag kommer att leva mitt liv med dig
fast att jag har andra
(Okänd)

Fantastisk sol i krispigt höstväder över Stockholm idag! Hurra!

Kung Twitter - Paulo Coelho

Paulo Coelho utsågs 2010 av Forbes som den näst mest inflytelserika kändisen på Twitter, efter Justin Bieber.Han har i många år jobbat med att släppa sina verk fria på webben runt om i världen. Han menar att författare mycket framgångsrikt kan bygga sin läsekrets via sociala media. Bland annat diskuterar han sina kommande verk direkt med sina läsare online.
På Twitter skriver han bland annat meddelanden som ”När dina ben är trötta, gå med hjärtat”. Med dessa ord får han miljontals följare. Kanske av andra anledningar också.
Nu fick äntligen Twitter en förhöjd relevans i mitt liv.

Lady Gaga har 14 343 193 följare.
Paris Hilton har 4 978 930 följare.
Paulo Coelho har 2 458 526 följer.

Väninneskap - Åsa Moberg

Kägelbanan, Södra Teatern i Stockholm bjuder in till författarkvällar om bland annat relationer.
En av dessa är med författaren Åsa Moberg som skrivit Väninnorna och jag, där det ska diskuteras om innebörden i ordet som inte finns - väninneskap.