Alla dessa bildstarka
scener som utspelar sig i Paris. Till och med en eldstrid ter sig som ett
vykort, i 13:e arrondissementet, under en balkong, i en gränd. Det är en annorlunda inramning i denna
deckare/thriller som bjuder in till en värld av sorg, mord, och blommor. Då jag
haft ett uppehåll i deckarvärlden ger Bombyx mig en mjukstart genom att nästan behandla
huvudspåret som en bisats. Inte på ett dåligt sätt, men visst är berättelsen
något ojämn stund till annan.
Huvudpersonen, Diane, är inte bara vacker som en gudinna,
hon är även atletisk och mycket, mycket modig. Hon tar sig fram via husfasader,
kastar sig i Matrix-slowmotion för att rädda andra samtidigt som hon kan tala
till de döda. Fantasi utan att det blir krystat eller för den delen overkligt.
Främst i början av boken när Diane som karaktär ska byggas blir beskrivningarna
en aning påklistrade och för mycket ”detta ska sägas”. Men storyn växer och gör
en del oväntade vändningar som ger spänning och god läsning.
Jag har sagt det förr om böcker från Sekwa, det känns som en film…
Jag har sagt det förr om böcker från Sekwa, det känns som en film…
”Frilansreportern Diane Harpmann, som tidigare sysslade med
grävande journalistik, försöker döva sorgen efter en personlig tragedi genom
att skriva ytliga livsstilsreportage. När hon ska göra ett jobb om kinesiska
bröllop på restaurang Bombyx i Paris chinatown, hamnar hon mitt i en blodig
eldstrid. Hon klarar sig undan med livet och några avslöjande foton i behåll.” sekwa.se
Betyg: 3/5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar