Spill – en damroman/Sigrid Combüchen

”Att fånga en annan tid än sin egen är en trickjakt. Man kan inte förlita sig på det som är allmänt känt. Helheten består inte av medelvärden, utan av detaljer.”

Den som väntar på något gott, kan inte vänta för länge heter det. Vänta inte, läs boken genast, säger jag!
Det finns inte mycket spill mellan dessa pärmar. Det finns så mycket liv, livliga diskussioner och önskningar att jag blir helt tagen. Berättelsen om Hedda, född i Lund, och som under slutet av 30-talet går en utbildning i Stockholm, ger så många bilder av städerna, av livet och dåtidens åsikter att jag som läsare befinner mig där hos dem.  Det är krav från famljen, det är vad som förväntas av en ung kvinna, det är vad som ej är brukligt, det är vad som sker och du inte kan komma ifrån. Fiktion som förtrollar.

Intressant är även växlingen mellan romanens framväxt och den brevväxling som delvis återges mellan författaren och huvudpersonen. Jag vill ju så gärna läsa deras nutida konversation, samtidigt som jag längtar efter att få fortsätta Heddas unga dåtida berättelse. 

”Mormor hade om allt detta sagt att livet egentligen ordnar allt till det bästa när det ändrar uppgjorda planer. Kunde Hedda föreställa sig den hemska värld där varje människas planer förverkligas? Individuella bakslag är helhetens plan.”

Spill – en damroman/Sigrid Combüchen (Norstedts)
”En författare får ett brev från en av sina läsare, Hedwig Langmark, som känt igen sig i ett beskrivet foto i en av författarens böcker. Genom brevväxlingen och författarens egna efterforskningar växer en berättelse om Heddas liv som ung. Men mellan författaren och den gamla Hedda uppstår en dragkamp om hur och varför hennes liv blev som det blev.” (adlibris.com)

Betyg: 5/5