Den här boken har inte många spännande karaktärer. Den här
boken har riktiga människor och deras öden mellan sina pärmar.
Här kommer 380 sidor magläsning. Varje person och berättelse sätter sig och lurar. Plötsligt hugger det till. Du känner medlidande, du tycker illa om, du känner sympati. Det är en beskrivning av en egen värld, tidningsvärlden, tidningen som jordens mittpunkt (med allt vad det innebär). Många lättsamma dialoger. Det är prat. På riktigt.
Varje person/karaktär i boken har ett eget kapitel men där de korsar varandras liv. Varje kapitel blir en novell på sitt sätt. Det är så följsamt och snyggt uppbyggt att jag förlåter allt för många ”det här har hon på sig, det här vinet dricker han” för att beskriva karaktärerna.
”En amerikansk miljonär startar efter kriget en
engelskspråkig tidning i Rom. Nu, femtio år senare, tycks medarbetarnas
personliga draman mycket viktigare än dem som döljs bakom tidningens rubriker.
Genom en rad skarpa porträtt av de olika medarbetarna växer berättelsen om en
klassisk tidnings uppgång och fall fram.” adlibris.com
Betyg: 4/5